Bildknapp Tillbaka
Malmöhistoria i Malmö Magasinet

Jörgen Kocks ståtliga tegelpalats från 1520-talet var en gång ett av Nordens mest påkostade borgarhus.

Foto av Jörgen Kocks hus. Bildtext under bilden.
Ett hus med historia uppåt väggarna.
Av Sven Rosborn

Byggdammet yrde och byggnadsställningarna svajade. Året var 1966. Vi teknister på byggnadsingenjörslinjen var på studiebesök. Läraren ville att vi skulle se den märkliga restaurering som då slutfördes i Malmö. Det blev mitt första möte med Jörgen Kock.

Kockums hade köpt in borgmästaren Jörgen Kocks ståtliga palats från 1520-talet, beläget invid Stortorget. Under tre år pågick restaureringen. I köpet ingick också, mot extra tillägg, det unika porträttet av Jörgen själv som alltid funnits i huset. Nu stod vi där, framtidens ingenjörer, och blickade på en skäggig man med lustig "keps", eller barett om man ska tala 1500-tals språk. Här var han, mannen som kunde konsten att bygga redan för femhundra år sedan, påtalade guiden med stolthet.

Guiden var ingen mindre än Einar Bager, fullständigt okänd för mig då men en nära vän senare under livet. Einar var en av de verkligt stora kännarna av Malmö. Under sitt mer än hundraåriga liv hann han med om mycket, inte minst när det gällde att gräva i de tonvis med gulnade papper som på Malmö stadsarkiv berättar om vår stad. Nu stod han här och berättade om Jörgen Kock, den rikaste av de rika i Malmö historia.

Jörgen dyker upp i Malmö plötsligt och utan förvarning, i varje fall om man får tro källorna. En dag 1518 finns han här bara, i samma stund som Christian II utnämner honom till myntmästare i Malmö. Han kom från Tyskland och år 1531 var han 44 år men mer vet man inte om hans bakgrund.

Att vara kunglig myntmästare i Malmö var vid denna tid en ytterst betydelsefull post. Myntverket låg på det gamla slottet Myntergården, nuvarande Malmöhus. Betydande guld- och silvermängder smältes här i de stora metallugnarna och myntmästaren hade rätt till en viss procent av all myntning. Strax efter Stockholms blodbad 1520 befann sig Jörgen i Stockholm för att till Malmö smältugnar hämta silver från både Sverige och Finland. Under fem år myntades för över en halv miljon mark, en vid denna tid ofantlig summa. Summan representerar emellertid endast de kvittenser som blivit bevarade; mängden nya mynt har varit betydligt större.

Jörgen blev snart utsedd till borgmästare i Malmö. Innan Christian II flydde från Köpenhamn våren 1523, lät han på Malmö redd lasta några av krigsskeppen med nypräglade silvermynt av hög valör. Jörgen Kock hade utfört sin sista leverans till sin herre. Efter att ha hållit staden mot en belägrande här under den tid han lovat Christian II, kapitulerade Malmö. Genast lånade Jörgen den ny kungen Frederik I enorma summor och blev som tack år 1526 adlad.

-"Han var otrolig på att samla pengar", berättade Einar den där dagen 1966. "Se här, vilken väggmålning vi tagit fram i hans vardagsrum. En råtta som gömmer sig i en mans skägg. Det är gamla ordstävet: "Råtta söker bo i lat mans skägg" som åsyftas. Bilden har Jörgen säkert haft som avskräckande exempel!"

I ett annat rum höll konservatorn på att frilägga ytterligare en väggmålning. Einar berättade om motivet där kung David från Bibeln står och kikar på en naken, badande Bathseba. Tyvärr hade dock kvinnan blivit borthuggen på 1700-talet! Jörgen Kock har säkert bekostat målningen till det att huset stod klart året 1524. Gustav Vasa gästade ju då Malmö och hade sitt sovrum i just detta rum. Svenskkungen var vid den tiden bara en ung pojkspoling och värden erbjöd honom tydligen pornografi uppåt väggarna. Så väl trakterade myntmästaren och borgmästaren sin svenske gäst att han blev utsedd till fadder vid Gustav Vasas son Eriks dop i Stockholm året 1533.

Är det inte märkligt! Samme man som tillverkat alla de mynt som möjliggjort för danskkungen att i Stockholms blodbad hugga huvudet av Gustav Vasas far blev nu fadder för bödeloffrets barnbarn! Han var i sanning en riktigt skicklig filur, den där Jörgen Kock.